Alessandro Rivetto - Barolo 2022

Björnstierne Antonsson - sommelier

Det finns en ganska tröttsam, närmast masochistisk vanföreställning bland traditionella vinentusiaster att en ung Barolo enbart ska smaka som garvsyra, rostig spik och sura nypon—en dryck så aggressivt elak att den kräver tjugo års fängelsevistelse i en mörk källare innan den ens kan övervägas för mänsklig konsumtion.

Låt mig omedelbart befria er från denna romantiska lögner.

Som sommelier spenderar jag merparten av mitt liv med att söka efter kritartad elegans, mikroskopisk syraprecision och strukturell spänning i Champagne. Men när jag vänder blicken mot Piemonte och kliver in i 'Alessandro Rivettos Barolo' 2022, möter jag ett stillsamt rött vin som besitter en helt enastående, nästan aristokratisk integritet.
-
Årgången 2022 i Barolo var en solkysst, extremt varm och torr historia som testade vinmakarnas intellekt på ett brutalt sätt. I händerna på mindre begåvade hantverkare resulterade detta i eldighet, torkad fruktsoppa och trötta, platta tanniner. Men Alessandro Rivetto – med sina terrasserade odlingar i Serralunga d'Alba och La Morra – har åstadkommit någonting helt annat: en lektion i hur man tyglar solens råa kraft och förvandlar den till ren, muskulös poesi.
-
Smaknoten: Torkade rosor, tjärad grafit och nobel strukturell skärpa. Det här är inte ett vin för den ryggradslöse som söker billig, marmeladaktig komfort. Det är en flytande skulptur i sten, Nebbiolo-frukt och stram elegans som kräver en ordentlig karaffering, ett ståtligt Burgundy-glas och en serveringstemperatur kring civiliserade 16–18°C. Doften: Doftbilden reser sig ur glaset med en fantastisk, klassisk och nästan mystisk intensitet. Här möts du omedelbart av torkade röda rosor, nypon, röda körsbär och blodapelsinskal, som snabbt flätas samman med djupare, mer förföriska toner av tjärad grafit, torkad tobak, läder, skogsbotten och en subtil rökig tegelton. Det är doften av en orubblig piamontesisk tradition. I Gommen: Anslaget i gommen är en uppvisning i fantastisk kontroll. Vinet kliver in med en slank, fokuserad och ren kropp fylld av saftiga röda bär. Men sekunden senare kliver Nebbiolo-druvans omisskännliga adelsmärke fram: en knivskarp, saliverande syra och en järnridå av täta, finkorniga tanniner. Det är en knytnäve klädd i sammet – kraftfullt och stramt, men med en strukturell balans som gör att vinet aldrig kraschar. Avslutningen: Slutet är obarmhärtigt långt, torrt och aristokratiskt stramt. Det efterlämnar en ihållande känsla av torkade tranbär, nyponte, krossad kalksten och en saliverande, nästan salin mineralitet som kräver mat på bordet.